Lugnets Musik
Det händer inte så mycket, men jag fastnar ändå.
Ibland behöver man fly från världen. Lägga det som är viktigt åt sidan, om än bara för en stund. Och somna in, somna bort. Lyssna till det vackraste som finns och drömma den renaste drömmen. Eller bara andas.
Även om jag normalt lever bland det lättillgängliga och enkla, behöver jag ändå det största lugnet ibland. För jag tror och hoppas att alla behöver stunder av musik, då det enda som räknas är stillheten. Stunder till att tänka bortom och inom livet, stunder då kroppen helst bara vill ligga stilla.
Man kan tala om popbands pretentioner. Mångsidigheten som ofta ger oss sorg, glädje eller eurofi.
Men mycket sällan kan musiken ge bilden av ett naket träd under den gråaste hösten. En bild där allt liv försvunnit, där löven för länge sedan fallit ner och där himlens vatten ligger tungt över asfalten.
Där stillheten är det vackraste som någonsin funnits.
